...PÅ TIDEN att jag tar upp mina försök till blogg igen. Eller? Var några år sen sist. Och livet har ju förändrats en hel del. 

Bor numera i Kortedala tillsammans med gammeltanten Stina, som förövrigt fyller 18 år på tisdag. Findus har blivit adopterad av Jonny. Men finns bara några uppgångar längre bort så jag kan träffa honom varje dag om jag vill. Stina behöver lugn och ro. Hon har ju astma och inhalerar 2 gånger per dag, högt blodtryck och medicin för detta, sköldkörtelproblem och får medicin för det samt endast 20% njurkapacitet och får specialkost för det. Dessutom är hon stendöv och lite skör i benen. Minsta tecken på att hon har ont kommer göra att jag får ta ett oundvikligt beslut....Men än så länge får hon finnas kvar och jag är hennes personliga assistent...

Själv skulle jag väl också behöva personlig assistent. Är inte mkt med den här människan numera. Fibromyalgi, Dercums sjukdom, migrän, underaktiv sköldkörtel, artros i båda knäna och ena höften m.m Men detta hindrar inte FK att kräva att jag fixar ett jobb. Va???? Jag som är glad när jag orkar stiga upp på morgonen. AF tycker inte att jag kan jobba alls. Så nu har jag tagit det stora beslutet att gå i förtidspension. Blir vääääääldigt knapert framöver..Men orkar inte kriga mer med myndigheterna. Så det får gå som det vill. 

Har tänkt att ta upp min hobby släktforskning igen och även börja gjuta lite i gips. De dagar jag orkar. Sen har jag ett helt rum med kartonger som ska gås igenom och skänkas/kastas. Så det finns hur mycket som helst att göra...när jag orkar. Och goda vänner har jag som jag gärna umgås med...när jag orkar. Förmedlaren på AF var lite orolig att jag skulle sätta mig i en stol och inte göra nåt mer...Men så blir det absolut inte. Det bästa är väl nu att NÄR jag inte orkar, så behöver jag inte...Oavsett vad. Det blir liiiite lugnare i själen. 

Nu ska jag utfodra en utsvulten katt och en kaffetörstig matte.

Vi hörs!