Nu har Stina fått en tid hos Veterinär Gustaf på Lerums Djurklinik. Fredag 14.30 Då ska han kolla upp Stinas knöl, ta en massa prover m.m Jag vet inte hur mycket pengar Änglakatten fått in hittills. Men jag vet med säkerhet att, skulle det bli pengar över så går det till andra katter som har det svårt.

Håll nu tummarna för Stina på fredag. Om han hittar något tråkigt eller om proverna visar nåt fel så hoppas jag bara att det går att åtgärda. Med medicin och massor av kärlek. Vill ha kvar min kramgoa vän ett bra tag till...       

Min lilla älskade skrutta! Snart 16 år. I över 15 år har vi gått sida vid sida. En familjemedlem lika viktig som resten av familjen. Därför blev jag nu förtvivlad när jag, för en vecka sedan, hittade en knöl vid en av hennes spenar. Ser inte bra ut.

Har nyligen varit inne på Blå Stjärnan för att hon inte kunde kissa. Efter alla prover o röntgen konstaterades att hon hade grus o kristaller i urinblåsan. Så Stina fick antibiotika och i fortsättningen satt på svindyrt specialfoder. Det räcker ju inte med att hon har astma och måste andas i inhalator varje morgon...som hon avskyr. Antibiotikan och fodret gjorde sitt, så nu är hon bra från den biten i alla fall. För tillfället är väl bäst att tillägga. Hon behöver ju följas upp med lever, njur och sockerprover.

Tyvärr godkände ju inte Agria mina fakturor från Veterinären eftersom Stina haft urinvägsinflammation några gånger i sitt långa liv. De hävdar att det är kroniskt och hon har fått grus o kristaller från detta.

Ja, jag gick ju själv på en blunder när jag fick försäkringsbeskedet från Folksam gällande Stina. Att hon i fortsättningen inte skulle få ersättning med mer än 5000 kronor. Agria lockade med 60 000 kronor för den gamla katten och jag ringde dit och fixade över henne. INGEN sa åt mig att det kanske inte skulle vara så klokt att byta försäkring. Jag trodde ju att jag gjorde det bästa för min lilla prinsessa. Eller hur! Men så var det ju inte. Och när jag läser det finstilta (med förstoringsglas) så ser det inte ut som om jag någonsin kommer få nån ersättning från Agria. Oavsett sjukdom. Så jag fick snällt betala 11 000 för Stinas läkarbesök. Lite svårt när man är sjukpensionär samt delvis arbetslös. Finns inte en spänn över när räkningarna är betalda. Tack till min älskade dotter som kunde låna mig pengarna.

Som sagt, upptäckte nu denna knölen. Och blev förtvivlad. Inte är jag beredd att skiljas från min finaste vän än. Min trösterska med den finaste mjuka päls som finns. Samtidigt vill jag ju absolut inte att hon ska gå omkring och ha ont. Fick genom bekanta höra talas om Änglakatten på Facebook. Två eldsjälar som gör allt för att hjälpa till med hittekatter och andra katter som har det svårt. Skrev till dem och frågade om råd. De har nära samarbete med en veterinär i Lerum. De tvekade inte när jag berättade om Stina. Så nu är det en stödinsamling upplagd på deras sida. Och jag är alldeles hänförd av all respons, kärlek, omtanke och pengar som skickas av helt okända både två och 4-benta. Och även ni som är mina vänner har skickat en slant. Kan bara säga TACK från djupet av mitt hjärta.   

Som det ser ut nu så kan jag få komma till Veterinären på fredag och undersöka Stina. Vad som sen ska göras, återstår att se. Jag tar en dag i taget nu. Det kan ju bli operation. Huvudsaken är att mitt lilla sockergryn inte far illa. Jag kommer rapportera på bloggen vad som händer...Så håll alla tummar för att det ska lösa sig på bästa sätt.

Kram från Stina och mig..     

Så har det nu kommit några snöflingor även till Göteborg. Vackert..men livsfarligt. Jädrans halt ute alltså. Känner mig som jag har skitit ner mig när jag struttar fram på gångbanor och annat. Knät är inte läkt sen förra vurpan. HATAR ISGATOR!!!!

Julen fick vi däremot fira utan något vitt. Va svårt det är att få julstämning då. Granen står så grann i stugan...Julmaten doftar underbart på borden...Julklapparna lockar förföriskt med sina okända innehåll...Kalle Ankas kolibrier zum..zum..zum... Men det är något som fattas. SNÖ! Jag kanske har för stora krav. Med all miljöförstörelse ser det ut som årstiderna går in i varandra. Och vi har inga tydliga perioder längre.. Trist...   

Nyårsafton svepte förbi med lite go mat å en flaska champagne vid 12-slaget...Och plötsligt är det 2017. Tiden rusar iväg nu för tiden. Hinner inte riktigt med.. Men jag vill verkligen ta tillvara på varje dag. Inte så att jag ska ha en lång lista med saker att göra, utan mer försöka leva i nuet. Gårdagen är ju förbi. Det som hände då kan man aldrig ändra på. Ångra? Javisst. Men hjälper det? Blir det bättre? Nej! Istället grottar man in sig i en massa deppresiva tankar.

Morgondagen vet vi inget om än. Den kommer oavsett vad vi gör. Och nya saker kommer hända. Men då ska man inte slösa bort den dagen som är IDAG, med att oroa sig för morgondagen. Utan ta tillvara på nuet, så bra det går. Vara tacksam för att man har tak över huvudet, mat i kylskåpet, kläder och varma skor att ta på sig och som jag har, världens finaste dotter. Jo, jag har många problem och svår ohälsa. Och vissa dagar skiter jag i allt. Man är inte mer än människa...Men att gå och sukta efter saker som jag aldrig kommer ha råd med, eller resor jag aldrig kommer göra är väl ändå rätt så bortkastad tid. Men även där glömmer jag bort mig ibland och bara gnäller. Det går ju ingen större nöd på mig, men ibland kommer man in i svackor när allt är svart. Å då blir det mycket gnäll... Dumt av mig...Jag vet. Men jag försöker se lite positivt på tillvaron då...Ta upp en kelsjuk katt i knät och bara goooooosa....Länge. DET är livskvalite på högsta nivå.

Nu ska jag skura av badrummet från tak till golv och sen diska. Efter det SKA jag känna mig nöjd och tillbringa kvällen med katten Stina (Findus är i sitt fosterhem några dagar så att Stina får lugn och ro) och TV. Imorgon ska jag upp tidigt och jobba hos min brukare.

Vi hörs!